fredag 7 januari 2011

Styrkekurvor

MedX är företaget som ligger bakom de enda maskinerna som verkligen kan mäta muskelstyrka. Många andra företag påstår sig med sina maskiner kunna mäta muskelstyrka, vilket är en lögn. Flaggskeppet är maskinen som testar och tränar styrkan i musklerna som rätar på ryggraden. Den har lindrat och botat kronisk ryggsmärta hos fler personer än någon annan metod. Många anser att Arthur Jones, uppfinnaren av maskinen, borde fått Nobelpriset i medicin på grund av detta. Maskinen vi har i Rollsbo och som ses på bilden till höger är en förenklad version av orginalet som ses till vänster.
Med hjälp av den exakta förmågan att på ett korrekt sätt mäta styrka har MedX lyckats forska fram många värdefulla fakta kring styrketräning. Bland annat upptäckte man att 80% av alla människor besitter en så kallad Typ S-styrkekurva. S står för specifik, vilket innebär att man endast blir starkare i den specifika delen av en muskels rörelseomfång som man tränar den i. Om du exempelvis aldrig böjer armarna längre än till 90 graders vinkel i armbågen när du tränar biceps kommer du inte bli starkare förbi 90 graders vinkel heller. Samtidigt besitter 20% av alla människor en Typ G-styrkekurva, vilket innebär att styrkeutvecklingen är generell. Muskeln blir alltså starkare i hela rörelsen oavsett vilken del av rörelsen som tränas.
Detta hjälper oss att identifiera kvalitén på och skillnaden mellan olika övningar för samma muskel. 

4 kommentarer:

  1. Förutsatt att man använder sig av HELA ROM så bör man väl bli starkare i hela rörelseomfånget?
    Dock så har det väl både med koordination och även rörlighet för många hur mycket starkare/svagare man kan tänkas bli i olika delar av själva rörelsen?

    Sedan så är ju det själva grunden i all träningslära, att ju längre rörelse man har, och ju starkare man blir i den, ju fler muskelfibrer (och sådana där huvud kan "bita sig fast" (har glömt namnen på dom dock)) borde man ju "skapa"... ?

    SvaraRadera
  2. Ja, grundtanken om att man blir starkare i hela rörelseomfånget om man använder hela rörelseomfånget stämmer, men en övnings belastningskurva måste också tas hänsyn till. En övning kan innebära en lång rörelse, men kanske inte anstränger de arbetande musklerna nämnvärt i hela rörelsen. Jag kommer skriva om detta i ett annat inlägg.

    Koordination skulle möjligtvis kunna ha en betydelse om en person inte klarar av att utföra en övning tillräckligt korrekt i en specifik del av ett rörelseomfång under hög ansträngning, vilket i så fall skulle hämma styrkeutvecklingen i just den delen av rörelseomfånget.

    Otillräcklig rörlighet skulle kunna hindra en person helt från att utföra en viss del av en rörelse och kan således ha en inverkan.

    Jag är osäker på vad du menar med den sista meningen. Fler muskelfibrer kan inte skapas, men det menar du kanske inte heller. Längre rörelser aktiverar nödvändigtvis inte fler fibrer heller, men det aktiverar fler myosinhuvuden (tror det var de du menade).

    SvaraRadera
  3. Ja, myosinhuvud var vad jag menade.
    Vad jag menade med sista meningen var nog att om du tränar med längre rörelse en längre tid, så bör ju kroppen med andra ord ha aktiverat fler myosinhuvuden, vilket även skulle kunna leda till att man är starkare på t.ex en viss del av rörelsen i en övning? I och med att kroppen aktiverat fler huvud?

    Muskelfibrerna blir väl fler/större endast om man tränar regelbundet, och vilar?

    SvaraRadera
  4. Ja, om man har tränat med längre rörelser (hela) och blir starkare i hela den tränade rörelsen så finns det ingen del kvar att inte vara starkare i.
    Det stämmer att regelbunden träning med tillräcklig vila är en förutsättning för resultat (större muskelfibrer).

    SvaraRadera